Sommarfunderingar

Semestertider för många, så även för mig, med svensk sommar. Visst är det härligt att vara ledig, men det hade varit ännu trevligare om vädret medgav mer utomhusvistelse. 

Trots semester pågår rekrytering av nya medarbetare, eftersom två av våra duktiga Ma/No-lärare valt att satsa på andra tjänster: Thomas Eskilsson kommer att arbeta som biträdande rektor i Bjuvs kommun, Petra Kolby Karlsson kommer att arbeta i en helt annan verksamhet något eller några år framöver. Rekryteringen till Thomas tjänst är klar. Pontus Östgård heter den nya läraren som blir klassföreståndare i blivande 8b. Däremot pågår arbetet med att hitta en duktig ersättare för Petra, men jag hoppas att det ska bli klart till läsårsstart.

Nästa läsår är det så dags för betyg även i åk 6 och 7, vilket är både spännande och nervöst, för både elever och lärare. Lärarna i åk 4-6 kommer att få utbildning under hösten, eftersom det är första gången för många av dessa lärare att sätta betyg. Vi kommer också att inbjuda till en föräldrakväll där vi presenterar betygsstegen och bedömningskraven.

Förutom fortsatt arbete med Lgr11 och Lpfö98/10, kommer det att handla mycket om IKT, läsplattor, Google Apps och skriftliga omdömen nästa läsår. Upphandling av läsplattor till eleverna i åk 7-9 pågår, och utdelningen kommer troligen ske i höst. Det kom i alldeles rätt tid eftersom vi p g a utökning av antal klasser var tvungna att bygga bort vår datasal. Trots fem klasser i åk 7, finns det inga platser kvar, som det ser ut nu.

All personal har också fått ny mailadress, och de gamla adresserna kommer successivt att stängas ned. Ny adress är förnamn.efternamn@edu.lomma.se. Däremot kommer administrativ personal att även ha kvar lomma.se.

Jag hoppas att alla får en fortsatt skön och avkopplande sommar, och att det blir ett fantastiskt läsår 2012/13!

Gå gärna in och besök vår grupp på facebook, Bjärehovskolan. Där hittar ni både lite info och även lite foton från ex niornas bal och skolavslutningen.

Ann-Louise Raquette Berlin, rektor/områdeschef Bjärehov

 

Annonser

Lgr11

Fem veckor kvar av höstterminen…Veckorna bara försvinner och alla, både personal och elever arbetar intensivt inför betygsättning och julavslutning. Just detta läsår är det två parallella läroplaner och betygsskalor som används; Lpo94 för åk 9 och Lgr11 för övriga elever. Men först nästa läsår, ht 2012 kommer eleverna i åk 6 att få betyg, och då även naturligtvis även eleverna i åk 7.

Den nya betygsskalan A-F ska användas, men betygssystemet är detsamma, d v s mål- och kunskapsrelaterat. Avstämning sker i åk 3, 6 och 9. Det innebär att eleverna kan få högsta betyg i åk 6, men betydligt lägre i åk 7, eftersom det då är kunskapskraven för åk 9 som lärarna ska utgå ifrån. Jag tror att vi kommer att få återkomma till detta flera tillfällen, både vid skolråd och på föräldramöten.

Nationella prov/Ämnesprov ska fr o m detta läsår genomföras i åk 3, 6 och 9. För åk 3 är det prov i Sv och Ma, i åk 6 Sv, Ma och En, och i åk 9 är det Sv, Ma, En och ett No-ämne. Kommande läsår (2012/13) kommer eleverna i åk 6 att genomföra ämnesprov även i ett So-ämne och ett No-ämne. Proven i åk 6 kommer att vara mycket mer annorlunda än de var i åk 5, och de kommer att likna proven i åk 9. Detta innebär att vi kommer att vara mycket restriktiva när det gäller ledighet för elever under provperioderna, d v s vårterminerna i åk 3, 6 och 9. Men vi kommer också att vara restriktiva för ledigheter vid andra tidpunkter. De nya kunskapskraven ställer betydligt högre krav, både på eleverna och lärarna.

Den nya läroplanen gäller fr o m läsåret 11/12, men det innebär inte att läroplansarbetet är klart. Att implementera en ny läroplan, ny skollag, ny betygsskala är en lång process, och även om vi är långt framme i arbetet, är det fortfarande lång väg att gå innan både elever, lärare och föräldrar känner sig förtrogna med de nya styrdokumenten. Inte ens Skolverket är klara, utan deras stödmaterial kommer kontinuerligt ut, även efter att betygen ska vara satta, d v s under vt 2012.

Det man kan säga om implementeringen är att ingen läroplan har förberetts så grundligt som Lgr11. Det man också kan säga är att lärarna på Bjärehovskolan har en oerhört hög ambition för att tydliggöra mål och kunskapskrav, vilket är en viktig del för elevernas lärande. Med tanke på den kompetens, kunnighet, ambition och det engagemang som finns hos pedagogerna på Bjärehov, är jag helt övertygad om att elever och föräldrar kommer att ha fortsatt förtroende för att lärarna gör allt som går att göra för att elevernas lärande och utveckling ska bli så bra som möjligt!

Ann-Louise Raquette Berlin, rektor

Höstlov

En skola, tömd på lärare och elever fr åk 4-9, är ganska ödslig. Tack och lov att vi har fritidshem och förskolor, så att enheten inte är helt tom! Både barn och pedagoger är både målade och utklädda, vissa till oigenkännlighet! Spökrunda med spökhistorier hör också till, vilket barnen älskar! Vädret idag gör sitt till för att få en Halloween-stämning.

Trots att vi är en stor enhet är vi, som de flesta vet, trångbodda. Men nu är det snart dags att starta upp Bjärehovsprojektet, utbyggnadsprogrammet för vår enhet. Paviljongerna där åk 4 håller till, D-byggnaden där F-3A och slöjdsalarna finns och F-3-huset där F-3B-D har sina lokaler, ska ersättas med en ny byggnad. I projektet ingår även utbyggnad av matsal, vilket är en nödvändighet. Tanken är att allt ska vara färdigställt våren 2014, så det kommer att bli en ganska lång byggtid. Men det ska bli både spännande och roligt att dels få nya lokaler, dels ett hus där alla F-3:or finns samlade. Projektledare och arkitekt är utsedda och i mitten av november kommer vi att ha ett uppstartsmöte. Jag kommer att via både blog och hemsida hålla intresserade barn, ungdomar och vuxna – både föräldrar och grannar – uppdaterade, i både ord och bild.

Höst

Hösten är nu här på allvar; kyligt både morgon och kväll, rutorna på bilen måste skrapas innan man kan köra till jobbet. Jag är dock glad att jag kan köra bil efter fotoperationen. Att vara sjukskriven två veckor, utan möjlighet att varken promenera eller köra bil, är inte så kul. Böcker som legat och väntat på tid för läsning av dem läses ut på några dagar. Tur att det finns dator och telefon så att man inte blir helt isolerad från omvärlden och skolan! Men det och mycket annat som vi bekymrar oss över, är I-landsproblem, i jämförelse med barn och ungdomar som har en utvisning att vänta; utvisning till fattigdom, ensamhet, bristfällig skolgång, krig och stridigheter. Barnkonventionen blir satt ur spel, den som bl a säger att barn har rätt till familj, skolgång och omsorg. Att ha elever från olika delar av världen hos oss på Bjärehov är oerhört berikande, och man får ett nytt perspektiv på det vi ser som självklart.

Självklart ska både elever och föräldrar ha inflytande över barnens lärande och deras skolgång, men samtidigt hoppas jag att föräldrarna har en tillit till oss som professionella. Vi har fantastiskt duktiga pedagoger på enhet Bjärehov, vilket också visar sig i resultatet i åk 9. En bekräftelse på detta är Lommas placering som näst bästa skolkommun, där just områdena som härrör till verksamheten, d v s lärandet, betygsresultatet och andel som läser vidare på högskola och universitet visar på stor framgång. Dock hamnar Lomma långt ner på rankingen vad gäller resurser och lärartäthet, där det är politiska beslut som råder.

Maj månad i skolan

Maj månad i skolans värld är den mest hektiska tiden på hela året. Då ska tjänstefördelningen inför nästa läsår göras, schemat läggas, nya klasser sättas samman, nya rekryteringar göras m m – samtidigt som läsårsavslutningen planeras. Det känns som om två läsår smälter samman ibland. Att bara kunna fokusera på innevarande läsår och årets elever hade varit det optimala, men kommande läsår måste också planeras och förberedas – för elevernas, pedagogernas och föräldrarnas skull.

Även till nästa läsår har vi en del nyinflyttningar och nya barn/elever, vilket alltid är roligt, och man skulle vilja ha mycket mer tid för dessa barn och ungdomar, och deras föräldrar, för att göra skolbytet så smidigt som möjligt. Nu tror jag i och för sig inte att det är rektorn som eleven och föräldrarna helst vill träffa, så därför försöker vi hitta möjlighet för alla nya elever att besöka sina blivande klasser och lärare före sommaren. Det ger en grundtrygghet att träffa blivande klasskamrater, att få ett ansikte på läraren, att kanske få kontakt med någon jämnårig som man kan umgås med på sommarlovet.

Alla elever i åk 8 har varit ute på två veckors Prao, och i stort sett alla har haft två mycket lärorika, roliga och intressanta veckor. Nu är det inte så många skoldagar kvar innan ett – för alla – välkommet sommarlov. Eleverna i åk 9 planerar för fullt sin avslutning – Niornas dag – där de dagen före skolavslutningen har en massa trevligheter och lekar på dagen och en ”bal” på kvällen. Det brukar bli en fantastisk avslutning där man känner både saknad och stolthet över eleverna som sedan går vidare till nästa utvecklingssteg i livet – gymnasieskolan, en gymnasieskola som är ny för alla, med nya program, ny läroplan, nya betyg. Det är både spännande och lite nervöst för många elever. Nu gäller det att man har valt rätt program eftersom möjligheten att komma till IV om man hoppar av ett program, inte längre finns. Men med stöd och vägledning av vår fantastiska SYV:are  – och eftersom vi har så kloka ungdomar – tror jag att alla valt ett program som de både är intresserad av och kommer att klara. Det handlar ju inte bara om att komma in – man ska komma ut därifrån med godkända betyg också.

Vi har under denna månad fått veta att några av våra duktiga pedagoger kommer att sluta, prova nya tjänster m m nästa läsår:

  • Jörgen Månsson, mentor i nuvarande åk 4 har fått en musiklärartjänst i Malmö. Han kommer att ersättas av Martin Wilhelmsson, som därför lämnar sin tjänst i F-3D
  • Ia Augrell, mentor i F-3B, kommer att vara tjänstledig i ett år. Hon ersätts av Johanna Rennstam.
  • Anders Ljunggren, mentor i F-3C, kommer också att vara tjänstledig nästa läsår. Han ersätts av Jessica Gross.
  • Sara Lantz, mentor i nuvarande åk 4, kommer att vara fortsatt föräldraledig ht 2011. Linda Svejme kommer att fortsätta som Ma/No-lärare i klasserna.
  • Lena Stehn, Bildlärare, kommer att sluta. Lara Sannas, som redan finns på skolan, ersätter henne.
  • Karin von Rosen, Sv/En/Ty, kommer att sluta som lärare, men hon kommer att fortsätta planera och genomföra resan till Berlin och Sachsenhausen, tillsammans med Lars Linderoth.
  • Karin Melin, So, kommer att sluta. Jenny Jacknér kommer att ersätta både Karin och Karin.
En av våra lärare, som varit tjänstledig i två år, kommer tillbaka från sitt Afrika-äventyr – Thomas Eskilsson.
Slutligen vill jag passa på att gratulera alla Lommabor, som bor i Sveriges bästa kommun. Även om jag inte bor i kommunen, känner jag stolthet att arbeta i Sveriges bästa boendekommun!
Ann-Louise Raquette Berlin
rektor enhet Bjärehov

Särskilt stöd

Barn och elever i behov av särskilt stöd – vad är det egentligen? Det finns mycket skrivet just kring särskilt stöd, framför allt att skolan har skyldighet att hjälpa barn och elever i behov av särskilt stöd. Men hur definieras det? Ja, just nu – inte heller tidigare – finns det ingen definition. Vad innebär det då? I princip kan man säga att de barn och elever som riskerar att inte nå målen (kunskapskraven i Lgr11) ska ges möjlighet att få stöd. Men här måste vi också analysera vad orsaken är. Dessutom står det i den nya skollagen, som träder i kraft 1 juli i år, att skolan har skyldighet att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt, men också att se till att alla har samma möjligheter att nå målen/kraven. Och det är här – som jag ser det – det särskilda stödet kommer in. För att alla barn/elever ska ha samma möjligheter och förutsättningar måste skolan kompensera barnens och elevernas olika svårigheter. En elev med läs- och skrivsvårigheter har rätt att få kompensatoriska hjälpmedel och stöd, ex datorprogram, längre skrivtid, möjlighet till muntliga prov och ibland även ”egen” dator, allt för att svårigheterna inte ska vara det som omöjliggör elevens måluppfyllelse. Särskilt stöd kan också ”bara” innebära samtal med vår kurator, med SYV, eller undervisning i mindre grupp eller enskild undervisning under en begränsad tid.

Men det kan ju finnas andra svårigheter som inte är så enkla att kompensera, och heller inte så enkla att hitta. Ibland ser vi att ett barn/en elev har svårigheter att nå målen, men vi vet inte varför. Ibland kan då en utredning av våra psykologer och/eller våra logopeder vara en hjälp i att hitta rätt åtgärder för att kompensera svårigheterna. I vissa fall räcker inte ens detta. Vad gör vi då? Remiss till vårdens olika områden, ex BUP, kan vara en väg att gå, men det är inte alltid vi och föräldrarna blir klokare av det. En förutsättning för att möjliggöra rätt stöd till eleven är att samarbetet med föräldrar och skola fungerar, och att tilliten till skolan finns. Föräldrarna måste tro på att skolan vill barnets/elevens bästa, vilket ibland kan innebära – för föräldrar och barn – besked som är svåra att ta till sig.

Självklart finns det elever som idag, kanske under gymnasietiden, utretts och fått besked att de har specifika läs- och skrivsvårigheter (dyslexi), elever som vi sett hade svårigheter i skolarbetet, utan att veta att det handlade om dyslexi. Det innebär dock inte att eleven inte fått stöd. Oavsett svårigheter och diagnoser har alla elever rätt till att nå målen/kunskapskraven. Det kan också vara så att skolan arbetar förebyggande och kompenserande för alla elever, vilket kan resultera i att det inte blir svårigheter för den enskilda eleven att uppnå målen. Eleverna kan också, själva eller tillsammans med lärare och föräldrar, hitta strategier och ibland därför osynliggöra svårigheterna.

Att få en diagnos upplevs av en del som en stämpel, något barnet/eleven får bära med sig resten av livet. Jag håller inte med! En diagnos kan vara positivt för eleven som kan få en förklaring till varför han/hon har dessa svårigheter. För skolans del är det inte diagnosen som är viktig, utan det viktiga är att vi får veta hur vi ska kunna hjälpa det enskilda barnet/den enskilda eleven. Skolan utreder inte. Skolan kompenserar och åtgärdar. Skolan måste också förebygga genom att ge bästa möjliga förutsättningar för alla barn och elever att utvecklas, genom att ha ett positivt, tillåtande och stödjande klimat, behöriga och kompetenta pedagoger, höga krav och förväntningar på både elever och oss själva, en god arbetsmiljö där värdeorden finns med i vardagen och en väl fungerande elevhälsa.

Ann-Louise Raquette Berlin, rektor enhet Bjärehov

Hur blir den svenska skolan bättre?

Det skrivs mycket nu om den svenska och den finska skolan, om enskilda svenska skolor som t ex Tolvåkerskolan, Rosengårdsskolan. Vad är det som skiljer en framgångsrik och en mindre bra skola? Vad är det som gör att de finska skolorna lyckas så bra i PISA? Vad är det som gör att Finland inte har så stor spridning gällande kvaliteten på skolorna? Det finns säkert många faktorer, fler än de som lyfts fram i massmedia. Där talas det om kontinuitet och långsiktighet, goda pedagoger, bra ledarskap, lugn studiemiljö, samsyn, politiskt engagemang och vilja att satsa på skolan m m. Av alla faktorer tror jag att just engagemanget och en gemensam ambition att utveckla skolan bland politiker, föräldrar, elever, lärare och skolledning är grunden för att få en framgångsrik skola, liksom engagerade och kunniga pedagoger, som tror på eleverna och sitt uppdrag. Är den svenska skolan på rätt väg med fler nationella prov, med mer kontroll och tillsyn? Det finska skolväsendet går motsatt väg – inga nationella prov, ingen skolinspektion som granskar skolan. Vilket är rätt väg? Vad ger eleverna och skolan de bästa förutsättningarna? Svårt att svara på, men det som hänt i den svenska skolan är att undervisningen som är lärarnas viktigaste uppdrag har fått konkurrens av dokumentationskrav som ökat lavinartat. Även rektors pedagogiska ledarskap har fått en annan innebörd, med kraven på dokumentationen till politiker, till skolverket, till skolinspektionen, till arbetsmiljöverket o s v. Istället för att diskutera pedagogik och undervisning fokuserar man på arbetssätt och budget, vilket är verktyg att styra skolan med, men det räcker inte för att få en framgångsrik skola. Att ha behöriga, kunniga och kompetenta lärare är grunden för elevernas lärande på både kort och lång sikt, och då handlar det om samarbete mellan ledning och lärare, mellan hem och skola, mellan politik, skola och hem.

DN har en mycket intressant artikel (”Kommunen som vandaliserade en skola”) om bl a Tolvåkerskolan, och varför det blev som det blev. Jag tror inte man ska stirra sig blind på att det rör en specifik skola som Tolvåker, utan jag tror att det finns en risk att flera skolor kan hamna i den onda cirkeln om vi inte gemensamt – politiker, föräldrar, lärare, rektor och elever – har en samsyn och en gemensam målsättning på vad skolan ska vara och vem den är till för, d v s eleverna och på sikt ett hållbart samhälle.

Jag tror också att det är viktigt att inte vara nöjd med det man har, utan att hela tiden utveckla och förbättra – för elevernas bästa. Som ett led i detta utvecklingsarbete kommer förvaltningschefen, utbildningschefen, jag och ytterligare tre rektorer åka till Finland för att besöka och studera den finska skolan. Förhoppningsvis kommer vi att kunna lära oss mer om hur vi ska bli ännu bättre i Lomma kommun. Tiden är också helt rätt då vi nu står inför en stor förändring med ny läroplan och ny skollag.